24. Mitt motto
23. Hoppning eller dressyr? Varför?
Med tanke på det förra inlägget jag nyss publicerade på bloggen så är det inte så oklart vad jag tycker kanske. Men duktig som jag är ska jag skriva ändå, såklart. Jag tycker att hoppning är absolut roligast, och även om jag ibland säger att dressyr är långtråkigt och att det inte händer något så måste jag ändå medge att det inte är helt fel med ett dressyrpass ibland också. Och självfallet inser jag ju att om det ska gå bra i hoppningen är det oerhört viktigt med dressyren! Därför rider jag nog ganska mycket dressyr om man gämför med andra ponnyryttare som mest tävlar i hoppning, som jag upplever det i alla fall - men säker kan jag ju aldrig vara.
Jag måste också medge att det faktiskt är riktigt roligt med dressyr ibland också.
Hoppning är alltid roligt - även om det inte går bra. Dressyr är bara roligt när det går bra.
22. Någon jag vill träffa igen
Första medryttarhästen jag hade var Mimosa, ett haflingersto och om jag minns rätt var hon en liten häst, eller möjligtvis stor D-ponny. När jag tänker efter borde hon nog vara ponny eftersom jag fortfarande gick på mellanstadiet när jag red henne och hon var ju inte överdrivet stor för mig, fast å andra sidan var det pappas jobbarkompis som ägde henne och jag har lite svårt att tro att hon skulle ha en ponny när hon ändå är vuxen.
Det var när Mimosas ägare skulle flytta tillbaka till Umeå som vår tid tillsammans tog slut, men inte utan oändligt mycket tjat från min sida eftersom Kicki i samma veva bestämde sig för att sälja Mimosa. Dock förstår jag nu i efterhand att jag kunde på tok för litet för att klara av ansvret med en egen häst, men då ville jag bara slippa se henne åka iväg.
När Mimosa hade åkt kändes det så tomt att "bara" rida lektion på ridskolan en gång i veckan, så vi började kika runt lite efter en annan häst att vara medryttare på. Den här gången var det mammas jobbarkompis som fixade hästen, hennes lillasyster hade just fyllt arton och hade inte riktigt tid att rida sin C-ponny så mycket som hon behövde. Då traskade Silver in i mitt liv. Hon var en maxad C-ponny på 23 (?) år. Supersnäll och jätteduktig på dressyr, men jag minns fortfarande hur läskigt jag tyckte det var att galoppera eftersom hon var så mycket piggare än vad Mimosa eller någon ridskolehäst var. Tyvärr fanns inte Silver i mitt liv så länge heller. Bara ett halvår efter att jag börjat vara medryttare på henne fick de åka akut till ATG med henne eftersom hon knappt kunde andas. Det var en tumör i luftstrupen och bäst för alla var ju faktiskt att låta Silver somna in även om det inte kändes så då.
Samma sak hände nu, när man vant sig med att rida tre-fyra gånger per vecka och dessutom ha hand om allt runt omkring, känns det inte lika lockande med en lektion per vecka endast. Så vi var ute på jakt efter en ny ponny igen.
Den här gången hamnade vi ute i Tannträsk hos Marie Sahlman. Hon hade en B-ponny som egentligen var hennes sambos barn, men eftersom de bara var där varannan vecka och dessutom inte var överdrivet intresserade så behövde hon någon som kunde rida honom. Han heter egentligen Harmonins Comenick, men jag har aldrig någonsin hör någon kalla honom det. Han hette Sauron, punkt.
Liten, vit och luddig med lång, lockig man. En riktigt sagoponny! Sen bockade han mer eller mindre varje ridpass, hade superkort steg och var kanske i minsta laget. Men han travade rakt in i hjärtat på alla och jag kan lova att han fortfarande är kvar där.
Sauron red jag i ungefär två år, sen skulle han egentligen säljas, men vi valde att ta honom på foder. Vid det här laget gick jag i nian och var på tok för lång för att rida honom egentligen, även om jag inte ville se det. Så mamma bestämde att om vi nu ändå har en för liten ponny på foder kan vi istället köpa en större ponny eftersom det ändå blir samma månadskostnad. Nu träffade jag snart för första gången Chassen.
Sauron blev såld till några söderut, i Övik om jag inte minns helt fel, och jag har tyvärr inte hört något mer av honom sedan han for.
Åter till frågan, de tre hästar jag skulle vilja träffa igen är alltså Mimosa, Silver och Sauron.
Silver, Sauron & Mimosa
21. Någon jag skulle vilja träffa
Nu tänker jag vara så tråkig och säga en häst. Men tänk vad häftigt att få träffa och klappa Totilas! Det är ju i princip en ren statusgrej, inte sådär att man aldrig mer ska tvätta händerna, men ändå.
Han är ju så oerhört vacker! Vem skulle inte vilja träffa honom?
20. Något jag vill göra
Om man ska se genom hela livet skulle jag någon gång vilja gå en ridledarutbildning och börja ha ridlektioner på någon ridskola, jag fick ha lektionerna i tisdags eftersom Elin var borta, och oj vad roligt det var! Och jag kan ju inte låta bli att däga att det känns som om man samlar supermånga vuxenpoäng där.
I sommar skulle jag vilja simma med någon häst, det har jag faktiskt aldrig gjort eftersom jag bara hann vara medryttare på Silver under vintern, och varken Sauron eller Chassen har aldrig någonsin visat något större intresse av att vada djupare än så att framknäna blir våta.
Lillasyster Lina, Chassen, Maja & Privero i somras.
19. Bild på min bästa vän/vänner
Snodde bilden av Hanna, därav är den så liten..
18. En bild jag aldrig publicerat förr
Sötaste!
Blir lite många inlägg på raken nu, men ska bara komma ifatt med listan tänkte jag.
17. Låtar som jag lyssnar på när jag är ledsen eller glad
Glad - Clubmusik, det som går på radion, tallvänliga låtar som man kan texten på
Ledsen - Soundtracken från Spirit, annan lite mer down musik
Arg - Lyssnar faktiskt sällan på musik när jag är arg, så jag vet inte. Tog bort det från rubriken eftersom den blev för lång..
16. En bild som gör dig lycklig
15. Varför får hästar och ridning dig att må bra?
Jag mår också bra av hästar och ridning eftersom jag kan slappna av i stallet, släppa verkligheten för en stund och bara vara utan några krav. Hur stressigt livet är utanför stallet så rinner allt bara av en när man kommer innanför stalldörren. Jag kan ha hur mycket läxa som helst och plugga långt in på nätterna, men kliver jag innanför stalldörren rinner stressen av mig och jag kan stanna i fyra timmar iställer för de knappa två som jag egentligen har tid med.
Hästar och ridning, eller framförallt stallivet får mig att må bra genom att jag får självförtroende och lär mig att lite på mina egna beslut också. Jag växer som person, det känner jag själv. Och om det är någonting som är skönt så är det att klara av att vara trygg i sig själv.
Ännu bättre mår jag då dessutom när jag får använda min trygghet och mitt självförtroende för att hjälpa andra att växa som personer också. Det är ett av det bästa jag vet! Jag önskar nästan att någon hade kunnat fotografera mig förra tisdagen, då andra ridgruppen fick hoppa för första gången - jag är inte helt säker på om eleverna eller jag var lyckligast! Att få vara med och ta de där första stegen mot ett riktigt hästliv, vem räknar liksom inte första skuttet som en enorm milstolpe i hästkarriären?
14. Saker du gör vardagligen. I stallet eller annars
Självklart gör jag många olika basic-saker, som att sova, äta, mocka, fylla höpåsar osv. Men istället berättar jah om lite mer knäppa saker, som att jag alltid när jag kommer till stallet måste gå genom stora stallet för att kolla vilka som är där och om det står något nytt på tavlan - innan jag går och byter om. Sen går jag genom stallet igen när jag ska gå ner till röda stallet där Chassen står.
En annan sak jag alltid gör är att ligga och dra mig alldeles för länge på morgonen, inte så orginellt, men så är det. Även om jag kan ligga och dra mig alldeles för länge så är jag verkligen effektiv när jag väl kommer upp så jag kommer sällan sent eller så i alla fall. För övrigt slog jag nytt rekord igår när jag klev upp vid åtta istället för kvart i sju och hade en kvart på mig innan bussen gick. Då hann jag till och med att duscha eftersom jag var på stallet kvällen innan, och jag hann med bussen! Inte illa pinkat va?
13. Min högsta dröm
Med riktigt fina och välutbildade ponnyer som barnen ska ha tillgång till att tävla med när de börjar bli tillräckligt duktiga. Ponnyerna ska vara positiva och lätta att rida, så alla elever kan lära sig att rida "på rätt sätt" på direkt från början av sin ryttarkarriär.
Förmodligen kommer jag aldirg att starta en ridskola, men skulle jag det skulle jag sträva efter att få det sådär.
En annan mer kortsiktigt dröm skulle man kunna säga är att komma på vad jag vill jobba med och ta mig in på den utbildningen. Det skulle vara så extremt skönt att veta att man är på väg att forma sitt liv till något man verklien vill och kommer att trivas med.
12. Min favorit ridsportgren
Självklart är det hoppning som är min absoluta favoritgren inom ridsporten! Det är något speciellt med det som jag inte vet exakt vad det är, men en av de bästa sakerna är i alla fall att börja anridningen mot ett hinder och känna hur hästen taggar till och verkligen suger tag i det och berättar med hela kroppen att "Ja! Jag vill verkligen det här!", det är bland det härligaste jag någonsin upplevt. Sen är ju känslan i magen över en trippelbarr inte heller helt fel den med.
11. En låt om påminner om en häst du älskar
Min och Chassens låt är Hollywood Hills med Sunrise Avenue. Speciellt nu när han eventuellt är på väg att säljas.
I take a part of you with me now and you won't get it back. And a part of me will stay here, you can keep it forever, dear.10. 5 saker du inte visste om mig
Lite knepigt blir det allt med att komma på fem hela saker som jag inte hunnit med att blogga om på ett eller annat sätt. Även om jag kanske inte skrivit ett helt inlägg så har jag nog nämnt det mesta någon gång i förbiseende. Så många av er vet nog redan det mesta egentligen.
- Jag har spelat fiol i tio år nu. Redan när jag gick i förskoleklass bestämde jag mig för att jag ville spela fiol efter en "testa på"-dag. Men det var så lång kö att jag inte fick börja spela för än i tvåan.
- Innan vi köpte Chassen hade jag en liten B-ponny på foder. Han hette Comenick, men aldrig någonsin att han kallades för det, utan Sauron var det han hette för alla, dock vet jag inte varför.
- Jag är en riktig liten pluggis och har dessutom väldigt lätt för att lära mig saker. Därför har jag då också väldigt bra betyg. Hittils har jag hunnit få tre VG och sex MVG satta i mitt betyg än så länge. Trots detta är jag inte alls sådär att jag inte blir nöjd om jag inte får MVG. Så länge jag känner att jag gjort mitt bästa är jag nöjd, och det är väldigt skönt när man tänker på en del andra i min klass som ställer jättehöga krav på sig själva.
- Jag biter på naglarna. Oerhört mycket! Aldrig att de når utanför fingertopparna någonsin. Det går bara inte att låta bli. Absolut värst är det när jag sitter och skriver prov eller på annat sätt är väldigt koncentrerad. Jag har testat med att använda "stopp-och-väx" flera gånger, men usch! Nej, det klarar jag inte alls av. Det smakar ju så vidrigt och allt man tar i får den smaken så att äta mackor, hemburgare eller godis är bara att drömma om.
- Jag har börjat fundera på att utbilda mig till matte- och kemilärare efter gymnasiet. Eller möjligtvis matte- och biologilärare. Men jag vet inte.
9. Någon du skulle vilja byta liv med en dag. Varför?
8. Min största rädsla inom ridsporten
Älskade vän. You'll stay in my heart whatever happends.
7. En sak som aldrig får hända
En sak som aldrig får hända? Det finns många saker, bland annat det som kommer att komma imorgon - Min största rädsla inom ridsporten. Men en av många saker som inte får hända är att jag slutar med hästar. Jag mår verkligen bra i stallet. Och jag hoppas att jag fortsätter med det restan av livet, att bli en sån där jätteduktig tant som har sitt halvblod som hon rider, hjälper alla som vill ha hjälp, är trevlig och tänker på alla och är rättvis. Som har lektioner för en billig peng till alla och som alla vet vem det är och respekterar. Tänk vad gulligt! Där får jag aldrig sluta med hästar och ridning.
Ulla Håkansson, Foto: Jan Gyllensten
6. Beskriv dig själv med tre meningar
5. Min klädstil, både inom och utanför hästvärlden
Till vardags klär jag mig mycket i legging och en lite längre tröja som går ner över rumpan eller jeans och tröja. Och så tygskor till det. Även här har jag ganska lågmälda färger, men en och annan riktigt färgglad tröja har jag också. Mycket av mina kläder handlar jag på Lindex, eftersom det är den enda klädbutiken i Lycksele, och så har jag svårt att komma ut från H&M eller BokBok utan en påse i handen om jag åker iväg och shoppar i någon större stad. Cubus kläder brukar inte heller gå av för hackor.
